Karakteristisk snölast på mark varierar från 2,0 kN per kvadratmeter i Stockholm och Uppsala till 3,5 i Härnösand bland de orter vi arbetar i. Det är 75 procents skillnad, och den avgör både vilket takmaterial som fungerar och hur taket ska fästas in.
Vad siffran faktiskt betyder
Snölast anges i kilonewton per kvadratmeter och kommer ur Boverkets konstruktionsregler, EKS, via klimatlastkartan. 2,5 kN per kvadratmeter motsvarar ungefär 250 kilo per kvadratmeter i markplan.
Värdet gäller mark, inte tak. Det som lastar taket räknas om med en formfaktor som beror på taklutningen: ett brant tak håller mindre snö kvar än ett flackt. Ett tak med 45 graders lutning bär betydligt mindre än ett med 15 grader, vilket är en av anledningarna till att branta tak dominerar där snön ligger länge.
Så skiljer det mellan våra orter
- •2,0: Stockholm, Uppsala, Västerås, Eskilstuna
- •2,0 till 2,5: Norrköping, Nyköping
- •2,5: Örebro
- •2,5 till 3,0: Gävle, Falun
- •2,5 till 3,5: Sundsvall
- •3,0: Umeå, Luleå, Kalix
- •3,0 till 3,5: Örnsköldsvik, Skellefteå
- •3,5: Härnösand
- •2,0 till 3,5: Östersund, där kommunen spänner över hela skalan
Vad det betyder för materialvalet
Plåt släpper snön tidigare än betongpannor och tegel, vilket minskar den ackumulerade lasten men ökar behovet av snörasskydd över entréer och gångstråk. Betong och tegel väger mer i sig själva och lägger alltså till en permanent last ovanpå snölasten.
Högre snölast ställer också krav på läktens dimension och på infästningen. Det är sällan takmaterialet som ger vika, utan infästningen eller underlaget.
När ett tak faktiskt behöver bytas
Ett tak byts när underlagspappen är uttjänt eller när läkt och råspont tagit fukt, inte när takpannorna ser trista ut. Pannor kan ligga i decennier efter att pappen under dem slutat fungera, och det är läckaget som kostar pengar.
Vi gör en kostnadsfri takbesiktning och säger till om taket har år kvar. Ett byte som kan vänta två säsonger ska vänta två säsonger.